Jämförelse

Om man ska jämföra den jobbiga killen på mitt jobb med någon, så tror jag att jag vet med vem. Killen i Vodafone-reklamen ni vet? Han som fulraggar på tjejerna på sitt jobb..
Fast ändå, det är en lite orättvis jämförelse. Killen i Vodafone-reklamen är på nåt sätt lite söt. Han försöker få uppmärksamhet och framstå som en macho kille, men alla tycker bara att han är töntig.
Killen på mitt jobb är inte söt. Han är tragisk och snudd på läskig. Lite sådär creepy, ni vet.

Appropå Vodafone-reklamen, så vore det trevligt om jobbet på ett telemarketing-företag såg ut som i reklamen. De verkar ha värsta snoffsiga lokalerna, och det verkar som om deras jobb är världens bästa. De kan bara sitta där och säga "Ja" i olika tonlägen, och sen får se sin lön i slutet av månaden, utan någon större ansträngning. Okej, det är inte reklam för att man ska börja jobba i telemarketing-branschen, det vet jag. Men ändå. Att jobba på ett telemarketing-företag är verkligen inte glamouröst.

I början av året bestämde jag mig för att försöka tjäna egna pengar vid sidan av skolan, och testa lyckan som telefonförsäljare. Det kunde väl ändå inte vara så hemskt som folk säger, tänkte jag och skickade iväg ett par ansökningar. Efter några veckor fick jag komma på intervju på ett ställe som verkade bra, de hade en hemsida där man kunde kolla upp lokalerna och vad de pysslade med. Till en början såg det bra ut, det var nästan bara unga människor som jobbade och det verkade vara trevlig stämning och bra chefer. Men ack, så skenet bedrog. Jag hade nog en lite glamouriserad bild av ett kontor och eget jobb. Att sitta och ringa personer och försöka pracka på dem äppelcidervinäger var inte kul. 20 kr per sälj, och jag sålde ungefär 20 st per kväll, utan fula metoder. Det blev ca 100 kr i timmen. Men jag orkade inte hålla skenet uppe speciellt länge. Jag orkade inte sitta och kämpa och lura folk till att få "gratis" paket, när jag bara fick 20 kr för ett sälj. Så jag blev inte speciellt långvarig på det stället. Folk hatar telefonförsäljare, och jag sitter inte direkt och längtar efter att bli hatad.
Som tur är fick jag mitt nuvarande jobb som marknadsundersökare en månad senare, och det kändes som en dröm. Att jobba utan provision och bara ställa frågor till folk, inte sälja någonting. Nu är det kanske inte lika underbart längre, men det är ändå flexibelt och bättre än att jobba på ett telemarketing-företag.