Puckad brud?

Den 10:e juni förra året tog jag studenten. Underbart och sorgligt på samma gång. Alla som tagit studenten förstår.
Hur som helst. Efter champagnefrukost, avslutning i ishallen, mackor med alla medieelever, utspring, fest på traktorflak och ännu mer dricka hos klasskompisen L, var det dags att åka hem för att bli gratulerad av släkt och vänner.

Jag hade önskat mig en bärbar dator. En iBook G4 för att vara specifik. Det förväntas ju av en att man ska önska sig vuxna presenter, och sånt som man har verklig användning för senare i livet. Jag erkänner att jag är bortskämd, det förnekar jag inte. Men jag hade aldrig i hela livet förväntat mig att jag verkligen skulle få just en iBook G4. Tänkte mig en hyfsat bra bärbar dator, från något hyfsat PC-märke.

Så där satt jag, vid ett bord, och skulle öppna alla presenter. Öppnade ett paket som innehöll jättefina coctailglas. Öppnade ett annat paket som innehöll jättefina vinglas. Men sen kom ett stort paket i min famn. Och jag förstod inte riktigt vad det kunde vara. Kanske en dator? När jag tog bort pappret visade det sig vara en kartong till en iBook G4, och jag höll på att dö av chock. Väldigt töntigt, men jag blev hur glad som helst. Vi kommer dock aldrig få reda på hur jag hade reagerat om jag inte hade hällt i mig ca drygt 1½ flaska champagne innan på dagen.
Lyckan var fullständig, kort sagt.


Det var ungefär ett halvår sen. Sedan dess har jag använt min iBook flitigt.
Eftersom jag oftast ligger i sängen och surfar finns risken att man är lite oförsiktig och råkar tappa iBooken i golvet. Det har hänt mig två gånger, och jag har fått panik båda gånger. Som tur är fungerar den fortfarande jättebra.
Förra söndagen såg jag dock att jag inte hade stängt den ordentligt, trodde jag. Men det visade sig att den var sönder. Fråga mig inte hur den plötsligt har gått sönder, sådär över natten. Jag hade ju inte tappat den innan, så jag blev förvånad.
Dagen efter gick jag till Macoteket, där den var köpt, och undrade ifall jag kunde lämna den där. Men som vanligt med produkter från Apple, är det alltid lite krångligt. Man måste nämligen ringa till Apple Support, och prata med en operatör där.
Så, det gjorde jag idag. Och jag måste framstått som världens mest puckade brud.
För det första blev jag förvånad över att det tog ungefär 5 sekunder innan de svarade. Jag har alltid fått sitta i kö och lyssnat på dåliga country-låtar i säkert 45 minuter förrut. Jag frågade var jag hade kommit och måste låtit jätteförvirrad.
För det andra, så sa jag en massa konstiga grejer när Apple-killen bad mig "trycka på äpplet i vänstra hörnet". Jag tänkte inte på att äpplet alltid är likadant, vilket program man än använder. Så jag sa nåt i stil med "När man har Finder uppe, eller vaddå?" Ni som använder Apple kanske förstår mig, eller så är jag bara puckad. Haha.
Sen kände jag mig som en bortskämd snorunge när jag började förklara att jag inte visste exakt när den var köpt eftersom jag fick den i studentpresent och att pappa hade alla kvitton.
Men, han var trevlig ändå.
Jag kan dock inte låta bli att fundera på ifall han tyckte att jag verkade puckad. Jag vet ju hur jag själv håller på efter att ha intervjuat en puckad människa. Men han borde vara ganska härdad, hoppas jag.