Hemma är inte alltid bäst

I onsdags natt hade jag jättesvårt att sova. Jag blir alltid nervös och vill stanna hemma när jag ska åka någonstans själv, utan tryggheten från mamma och pappa. Hur töntigt som helst. Men när jag väl hade satt mig i bilen och kört iväg dagen efter, släppte nervositeten.

6 timmar senare befann jag mig i Tandådalen tillsammans med M, E, E, L och S. Vi var tre stycken som hette Emelie. De vi träffade hade alltså 50% chans att säga rätt namn. Stugan vi bodde i låg precis vid parkeringen till centrala Tandådalen. När vi kom fram var det sol och vi satte oss på uteplatsen och drack en öl så fort vi hade packat in och fixat allting. Sen åkte vi några åk, då kvällsåkningen var gratis om man köpte liftkort kvällen innan.
På kvällen förfestade vi hos E och Ls bror och hans kompisar i Sälfjällstangen. Efter det blev det HC, och väldigt mycket dans. Fick lite smått panik i Schlagerbaren ett tag, och flydde ut till det andra dansgolvet. Träffade en trevlig snöskoter/snowboard-åkare som bjöd på Corona. Hängde med honom resten av kvällen och fick åka i samma bil som honom, hans bästa vän och en rolig portugis tillbaka till Tandådalen. Bra kväll, helt klart.

Dagen efter var seg som attans. Men jag blev inte lika bakis som jag blivit varje gång jag druckit sen Juldagen åtminstone. Och det tackar jag ödmjukast för. Åkte snowboard resten av dagen och hängde med M, som jobbar i Lindvallen. Åkte även hem till henne i Gubbmyren och åt mat, och kollade på hennes jobb. Sen blev det Afterski i Tandådalen. Öl och allsång, fina grejer.
På kvällen blev det förfest hemma i stugan och allmänt dampande. M & M släppte lös ordentligt med kastruller och durkslag. Kände mig lite däven, men det blev lite bättre framåt kvällen. Vi åkte limousintaxi till HC och jag dansade på bardisken i säkert en timme.

På lördagen var jag inte det minsta bakis och snowboardåkningen var underbar. Lite blåsigt framåt eftermiddagen dock, men det funkade.
Afterski på Wärdshuset igen, blev nästan lite snurrig av en Corona, så trött var jag. Väl hemma fick vi besök av tre grannar. En av dem, kallad Korven, hade köpt 110 stycken kexchoklad som han gick runt och bar på i en låda. Han försökte även kränga 10 balar toalettpapper till oss, eftersom han jobbade med det.. Fraktfritt över 1500 kr för den som vill veta.
Blev våldgästade av E och Ls bror och hans gäng, som tog sönder en lampa och blev utslängda kort därefter. Jävla puckon. Drog ner stämningen rätt rejält, men sen kom grannarna tillbaka och bjöd på förfest. Jag hittade min manliga spegelbild tydligen. En kille som kallades för Ankan och gick runt och sa "brudar, brudar, brudar" hela tiden. Ska man bli smickrad? Jag vet inte. Låtsades som om jag var Isabella från Isabellas bröllop hela kvällen. Frågade efter fruktsoda till vinet och sa att Jocke var den rätta. Kul kul.
Åkte till HC igen och dansade ett tag på bardisken igen. Underhållning på hög nivå. Sen åkte vi HC-bussen hem.

Dagen då vi åkte hem var sorglig. Jag älskar fjällen. Bilfärden hem var ganska underhållande iofs, men det är sorgligt att behöva åka hem.
Någon som vill följa med upp igen?