Tönt

Jag känner mig hur töntig som helst just nu. Som en äkta brudbrud. Låg nämligen och läste nyss. Boken heter "Rivas Drottning" och är den fjärde av fem i serien "Sagan om Belgarion" skriven av David Eddings.
Alldeles nyss fick Garion, bokens huvudperson, reda på en väldigt väsentlig detalj om sig själv. Och jag började tjuta för att det var så fint.
Har det inte gått lite långt i känslosvallen, när man börjar tjuta av en bok?