Låt mig sova!

Jag vet, jag vet.. Jag har inte skrivit någonting i bloggen på ungefär en vecka, men shit happens. Måndag till onsdag tillbringades på jobbet, och jag har inte orkat någonting annat.
Igår skulle jag sova jättelänge tänkte jag. Klockan 9 kommer mamma in och säger hejdå eftersom de ska tillbringa helgen i Enköping. Fine, jag somnade om. 20 över 10 ringer vännerna i Enköping och undrar om mamma och pappa åkt, vilket de har. Somnar om igen. Kvart i tolv ringer min bror och undrar om jag sover. Berättar att så är fallet, och säger att mamma och pappa inte är hemma. Han undrar ifall jag inte vill prata mer med honom, och jag säger nej och lägger på luren. Somnar om en kort stund, innan jag förstår att det nog inte är meningen att jag ska sova mer.

Idag fick jag sova till halv ett, innan en kompis till mitt syskonbarn kom och ringde på dörren och ville ha en sladd till våran släpkärra.

Vem är det som inte vill att jag ska sova?!